Envishet och vilja

Vi hade inte lyckats med så mycket i polen om det inte var för Dennis pappas envishet och Dennis drivkraft. Dennis pappa var den personen som pratade med begravningsbyrån och stentillverkarna och lyckades tack vare sitt tjatande. Vi var i stort sett tvungna att kremera Frida, arnas hade vi varit kvar i polen idag. För det är mycket mer pappersarbete när man ska få med sig en kista hem och så måste man ha tillstånd. Så vi valde den lätta vägen för att hon skulle få följa med oss hem.

Vart Dennis fick sin drivkraft och motivation till att göra den vackraste begravningen någonsin vet jag inte och jag förstår än idag inte nått. Dennis ringde prästen här i Sverige och vaktmästaren. Han bjöd in alla till begravningen och han letade kläder till begravningen borde till mig och han. Han hade gett sig fan på att inget i hela värden fick förstöra detta för oss. Och jag hängde bara med på ett hörn. Så det är tack vare Dennis begravningen blev så lyckad.

Att Andrzej (Dennis pappa) kan prata med folk visse jag. Han har inte svår att prata med främmande människor. Men inte att han var soppas envis att han kunde övertala byråkrater att få sin vilja igenom. Utan han hade vi inte klarat av allt. Eftersom Dennis inte kan språket överdrivet bra. Han kan göra sig förstådd men komplicerade ord som han aldrig har hör förut kunde de ha blivit svårt. Under denna resa känner jag nu i efterhand att jag har lärt känna Dennis pappa på ett annat sätt. Jag har sett han ledsen förbannad och grinig. Och jag kan också nu se vad Dennis har ärvt ifrån han. Dem e så lika ibland utan att dem själva reagerar.

Min familj och Dennis familj har också kommit varandra närmare. Eftersom min mamma och Dennis mamma kom ner till polen innan jag födde och var med oss där resterande tiden lärde min mamma känna Anette (Dennis mamma) mycket bättre. Och det är jag otroligt glad över. Min bror och Dennis pappa har också under denna period umgåtts mer och trivs i varandras sällskap. Dem kan umgås tillsammans utan att varken Dennis eller jag behöver vara med.

Jag känner också att andra personer i min närhet har börjat acceptera mig och Dennis tjej och som en helt okej tjej för Dennis. Vilket gör saker och ting mycket lättare för mig.

Tack Dennis för att du orka ta i tu med allt, tack för att du finns för mig..

pyret


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0